48 timmar i Durban

Indiska oceanens surfvänliga vågor mot palmskuggade stränder och en pulserande storstad i ryggen. I Durban bor människor med ursprung i världens alla hörn och skillnaderna mellan fattiga och rika är stora. I allt detta bubblar kreativiteten, precis som den gör överallt där ingenting serveras på guldfat. 

Text & bild: Stina Rosén

durbansurfskiss

Fredag: Vågor & Jazz

13.07 Surfa en våg

Den kallas Golden Mile. Det är bara att välja var du vill dyka ner i Indiska oceanens varma vågor med stadens höghus i ryggen. Vi väljer Addington Beach. Här erbjuds turer längs stranden i pråliga indiska rikshor och intill promenadvägen vilar en noshörning skulpterad i sand. Vågorna är nybörjarvänliga och redan på vår första surflektion med Learn to Surf (learn2surf.co.za) lyckas vi ställa oss upp på brädan.
Lagom stora vågor och ljummet vatten. Addington Beach är både bad- och surfvänlig.

14.48 Strandlunch

Med brädan under armen och självförtroendet på topp går vi till Surf Riders Food Schack (17 Erskine Terrace). Hamburgarna är från frigående kor och lika ambitiösa som kaffet, ölen och juicerna. Avslutar lunchen med en milkshake och ett dopp i havet.

17.13 Det nya Durban

Ett par gator bakom stranden ligger Rivertown, det område i världen som har flest surfbrädefabriker per kvadratkilometer. Industriområdet håller i snabb takt på att omvandlas till en plats för stadens unga och hippa. På 8 Morrison Street (8ms.co.za/blog) kollar vi in lokala designers och får tips om att komma tillbaka på söndag då lokala hiphopartister ska uppträda.

18.18 Stadstur på cykel

Tillsammans med ett gäng Durbanbor upptäcker vi innerstaden på cykel med fotografen Samora Chapman som guide. Vi följer gatukonstnärernas spår in mot stadshuset och får på vägen veta vilka industrier och koloniala palats som står på tur att bli trendiga mötesplatser. Vi drar fram på trottoarerna och stör en och annan hemlös men väcker mest skratt. På kvarterets Facebooksida annonseras aktuella events som händer i kvarteret, som cykelturer med olika teman, (facebook.com/RivertownTriangle).
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolCykeltur med graffitivy och Samora Chapman som guide.

20.32 Jazz i hamnen

I de mörka hamnkvarteren leder en röd matta in i en nedgången byggnad. In i en annan värld: jazzklubben The Chairman (146 Mahatma Gandhi Road). Det som en gång var en spritbutik har ägaren och arkitekten Ndabo Langa gjort om till lyxiga salonger med inbjudande soffgrupper. En uppstoppad impala tittar storögt på oss från väggen. Kvinnan i soffan bredvid bjuder oss att smaka på hennes middag, ett axplock av traditionell zulumat. Getgryta, strutskött, kalkon och majsdumplings. Vi beställer samma sak. Den utsökta middagen slutar med en cappuccino på innergården. Nu är klubben full av gäster och få lyckas överglänsa personalens känsla för stil. När Nduduzu Makhathini börjar spela i drinkbaren beställer vi varsin whisky och går dit. Efter en stund blundar vi båda två. Musiken dansar i huvudet, skjuter fyrverkerier åt alla håll. Det blir inte bättre än så här. Vi ber om en cocktail och glömmer alla planer på att gå vidare ikväll. Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolCool jazz och skön atmosfär på musikklubben Chairman.

Lördag: Böcker & dans

9.10 Frukost och gamla skatter

Churchill’s House Antique Café (93 Churchill Road) är en populär oas med lummig innergård i Durbans villakvarter. Efter frukosten förlorar vi oss i husets antikviteter som alla är till salu. Vi behärskar oss och går därifrån med några lättpackade smycken. Svårare blir det i antikvariatet Ike’s Books & Collectibles på populära bar- och restauranggatan Florida Road. Här sjunker vi ner i fåtöljerna med gamla böcker om lokal konst, fastnar på golvet framför en bokhylla med apartheids raslagar och går därifrån med en påse tung av sydafrikansk semesterläsning. I samma hus ligger också en guldgruva för musikintresserade, skivaffären Khaya Records (48a Florida Road).
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolGlutenfri lyxfrukost på Churchill’s Café.

12.23 Ner på stan

På den hundra år gamla indiska Victoria Street Market vimlar turister på jakt efter souvenirer tillsammans med lokalbor som handlar kryddor till middagen. I kvarteren runtomkring hittar man inga märkeskläder men allt annat mellan himmel och jord. Tvärs igenom Juma Masjid-moskén från 1880-talet går Ajmeri Arcade där det säljs balklänningar från Nigeria och lp-skivor från åttiotalet. På övervåningen i bazaren kan man konsultera en traditionell helare eller få en kostym uppsydd. Durban har den största indiska diasporan i världen, och det har satt sin prägel på staden. På Little Gujarat (43 Dr Goonam St), ett litet hål i väggen med omysig inredning och makalös mat, äter vi masala dosa, pannkaka gräddad på en jäst smet av ris och mungbönor, fylld med potatis och lökcurry. Tillsammans med en mangolassi går kalaset på 40 kronor.
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolSom att besöka ett hem. Handla intressanta böcker på Ike’s Books & Collectibles.
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolI Durban kan man ibland tro att man hamnat i Indien och inte i Afrika.

15.07 Museidags

Konstmuséet i det pampiga stadshuset är tillfälligt stängt. Istället får vi en safariupplevelse på Natural Science Museum i samma byggnad. The Big Five och alla små finns här, uppstoppade i målade miljöer – dioramor, men så levande att vi hänförs av den makabra konsten. Vi promenerar sedan ner i hamnen till BAT Centre (45 Maritime Place) där lokala konstnärer har ateljéer. Nyast i byggnaden är Dumisane Kweyama som just flyttat in med sina två symaskiner och det egna sko- och jeansmärket Elppag. Inne på centrets scen pågår en modevisning. Vi skippar den, tittar på konstskolans utställning och tar en kaffe för att avnjuta utsikten av fartyg och kranar i landets största hamn.
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolDumisane Kweyama på BAT Centre har ett eget sko- och jeansmärke.

18.03 Vindlande vyer

Vi har sett den på håll, restaurangen som snurrar runt sin egen axel på 32:a våningen. Nu tar vi hissen upp till Roma Revolving Restaurant (Margaret Mncadi Avenue) och stiger ut i en värld där tiden stått stilla. Röda sammetsgardiner hänger tunga i fönstren och en gammal servitör i fluga visar oss till bordet. Menyn är oroväckande spretig med allt från pasta till krokodilstek. Servitörens rekommendation är avokado till förrätt. Den kommer med otinade räkor, dränkt i Rhode Islandsås. Fisken till varmrätt är okej och dessertvagnen som kommer skramlande är charmig, men kaffet är nästintill odrickbart. Ändå är det värt det. På ena sidan bordet snurrar kitschiga målningar av romerska gudar förbi tillsammans med såskocken, kaffekvinnan och den tomma cocktailbaren. På den andra sidan snurrar Durbans stränder, höghus och hamn förbi i skymningen. Det är både roligt och makalöst vackert.
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolDen snurrande restaurangen Roma har inte bra mat, men extremt häftig utsikt.

22.37 Rock och röj

Tips från vita Durbanbor visar ikväll vägen till rockklubben The Winston Pub (9 Clark Road). Det luktar öl och svett och killarna har gjort sig fina med jeansväst och långt, otvättat hår. Ett vrål drar igång kvällens konsert och snart står ett gäng framför den lilla scenen och röjer till den tunga hardcore-musiken. Sångaren kastar sig runt i lokalen men vid biljardbordet där vi står och diggar fortsätter spelet som om ingenting hänt.

23.48 Dans och neon

Ovanför rockstället ligger klubben Origin (9 Clark Road) med sina två våningar och fem dansgolv. Där går vi vilse bland UV-ljus i psykedeliska rummet, passerar ett podium där tjejer skakar rumpa, och följer de självlysande målningarna upp till ett dansgolv där yngre och äldre stuffar tillsammans till electro. Origin är festligt, dansant och opretentiöst. När vi inte orkar pendla mellan dansgolven och baren mer hittar vi svalka och nya bekanta på terrassen.
Durban: 48 timmar i Sydafrikas subtropiska metropolPsykedeliskt värre på ett av Origins fem dansgolv.

Söndag: Öl, curry & sarier

9.47 Söndagsmarknad

Det är dumt att missa frukosten på Goble Palms Guest Lodge (120 Smiso Nkwanyana Road) där vi bor, så vi slår oss ner till vita linnedukar och havsutsikt i balkongens rottingfåtöljer. Efter ett dopp i poolen promenerar vi ner till hippa kvarteret Station Drive. På Morning Trade äter gästerna sin mat vid hemmasnickrade bord på gatan. Industribyggnaden bredvid har omvandlats till möbelaffär, kafé och blomsterhandel i ett. Runt hörnet ligger ateljéer som säljer allt från skulpturer till glasögonbågar. Restaurangen Destillery 031 gör sin egen sprit, med destilleriet som ett synligt kemilabb bredvid de dukade borden. En trappa ner på The Brewery syns istället ett mikrobryggeri bakom baren.
Många Durbanbor försörjer sig på den informella marknaden som gatufrisörer, försäljare, skräpplockare, sandslottsskulptörer och gatufotografer.
På andra sidan tågspåren ligger hundraåriga små stall i tegel och den mer folkliga marknaden Stables (9 Jaco Jackson Drive). Husgeråd och billiga kläder säljer mest här, men det finns även vintagekläder, indiska sarier, begagnade böcker och akvariefiskar. Vi sätter oss bland barnfamiljer vid de enkla borden. Det är dags att äta Durbans bidrag till gatumatsvärlden: the bunny chow. Ett rejält stycke vitt formbröd, urgröpt och fyllt med smakrik curry. Lite som Durban självt. Publicerades i Vagabond i februari 2017. Text: Kajsa Skarsgård & Stina Rosén Bild: Stina Rosén ( i onlineversionen är två av bilderna från bildbyrå).